Tack för trevliga föräldramöten! Nedan finns en liten sammanfattning över vad som togs upp under kvällen.
Mötet inleddes i matsalen där personalen presenterade sig. Därefter pratade rektor kort om vår nya rutin att öppna upp klassrummen kl 07.45 varje morgon och tankarna bakom det, samt Simon Hanssons roll som en slags social mentor på skolan. Rektor informerade även om likabehandlingsplanen som inom kort kommer att publiceras på både kommunens hemsida och skolans bloggar.
Musiklärare Nathanael Crona berättade om musikprojekt “I have a dream” som våra femmor deltar i. Han nämnde även att skolan kommer att ha en Må bra-vecka under vecka 43, samt fira Klöxhultsskolans 40årsjubileum under vecka 45. Torsdagen den 7 november bjuder skolan in till en show på kvällstid, då alla klasser deltar.
Efter den gemensamma inledningen delade vi upp oss i våra respektive klassrum.
I alla tre klasserna försöker vi i stor utsträckning arbeta kooperativt. Kooperativt lärande är ett sätt att strukturera samarbete mellan elever när de lär sig. När eleverna arbetar utifrån samarbete och drar nytta av varandras kunskaper ökar deras måluppfyllelse och sociala sammanhållning, samtidigt. KL utgår från ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv och är ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Eleverna får möjlighet att resonera och tänka högt, vilket ökar förståelsen för ämnet i fråga samt utvecklar deras kommunikativa förmåga såväl som samarbetsförmåga.
En av de strukturer inom kooperativt lärande som används flitigt är EPA – Enskilt, Par och Alla. EPA går ut på att eleverna först får tänka och själv formulera sig för att sedan arbeta i par med sin axelkompis för att dialog och argumentation ska skapas. Till sist presenteras allt i helklass.
Syftet är att aktivera samtliga elevers tänkande och stimulera kommunikation mellan alla elever.
Andra fördelar med att använda EPA:
• Varje elev ges tid till att tänka över sina egna idéer innan någon annan talar.
• Varje elev får prova sina idéer i par innan de presenterar dem i större grupp.
• Förståelsen i gruppen stiger för varje steg.
• Det skapar en trygghet hos osäkra elever att hela gruppen har formulerat vad som ska presenteras för hela klassen.
Ett språkutvecklande arbetssätt genomsyrar vår undervisning och i ämnet svenska använder vi oss av cirkelmodellen. Cirkelmodellen syftar till att ge eleverna ett handfast stöd ”hela varvet runt”. Läraren skapar en stabil grund för skrivandet. Arbetsgången följer fyra sammanhängande faser. Under de tre första arbetar man gemensamt och läraren försöker på olika sätt synliggöra språkbruket inom genren. Eleverna får se olika modelltexter och ges tydlig vägledning i skrivprocessen. Under den sista fasen sker skrivandet enskilt.
Till hjälp när eleverna ska skriva själva får de olika stödstrukturer. Här är två exempel de använder sig av nu när vi jobbar med argumenterande texter.
I kursplanen för ämnet svenska står det att eleverna ska kunna ge omdömen om innehållet i texter samt förbättra sina egna texter med hjälp av omdömen. Därför får eleverna ge återkoppling på varandras texter på ett konstruktivt sätt. Ofta sker detta responsarbete i par. Genom att bedöma sitt och andras arbete och ge återkoppling till andra lär eleverna sig vad som behöver utvecklas i det egna arbetet. Efter att man fått respons från andra får man möjlighet att justera och förbättra sin text innan den slutligen lämnas in till läraren för bedömning. Så här ser responsmallen ut för argumenterande text.
The big five är fem förmågor som genomsyrar läroplanens (och därmed undervisningens) samtliga ämnen och som bildar en röd tråd från förskola till gymnasiet. Det handlar om att utveckla analys-, begrepps-, kommunikativ-, metakognitiv- och procedurförmåga. Förmågorna är mer utförligt förklarade här:
[
Vi pratade även om hur vi bedömer elevernas kunskaper och förmågor i t.ex. geografi. För att kunna göra en rimlig och likvärdig bedömning måste vi lärare veta vilka kvaliteter vi ska leta efter i svaren och i undervisningen. Eleverna behöver förstå vad lärarna “tittar efter” när de bedömer deras lärande. En praktisk bedömningsmall visades även upp.
Pingback: Femmorna på Klöxhult